Naturnära Skogsbruk

Naturnära Skogsbruk – Hur vi ser på skogen

Skogar har funnits i ca 370 miljoner år. En obegripligt lång tid, som ibland betecknas som ”deep time” för att betona hur svårt det är att ta in dessa långa tidsrymder. Skogar har under dessa tidsrymder utsatts för många, mycket stora och varierande störningar, som bland annat resulterat i att skogarna som system utvecklat sätt för att fortsätta existera och behålla sina funktioner.

Systemet skog ”organiserar” sig genom myriader av återkopplingar mellan myriader av arter varav många ännu inte ens artbestämts. Systemet består dessutom av delsystem från mikronivå till makronivå där återkopplingar sker dels inom respektive delsystem, men också mellan systemen. Mängden återkopplingar och processer som pågår hela tiden kan vi bara gissa oss till. Helheten är omöjlig att få full kunskap om och vi kan heller inte ha kontroll. Systemet är komplext och det anpassar sig efter störningar. Det är adaptivt.

Dagens klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kommer att medföra störningar på våra skogar och ekonomisk förlust. Insikten växer idag att systemet skog inte är planeringsbart. Vi kan inte längre förutsäga att en planta som sätts idag kommer att vara ett värdefullt avverkningsmoget träd om 80 år. Om 80 år kommer vi att ha samma klimat i Tiveden som man idag har i centrala Tyskland. Vilka sjukdomar kommer då att angripa våra skogar? Därför blir det allt mer intressant att utveckla ett skogsbruk som minimerar dessa risker.

Naturnära skogsbruk utgår från att dagens orörda naturskogar är ett resultat av mycket långa utvecklingsprocesser och tar sin grund i att skogen är ett komplext adaptivt system där systemet självt utvecklat metoder för anpassning. Skogen är en process och metoder som används ska därför efterlikna vad som sker vid naturliga störningar.

Naturnära Skogsbruk – Hur vi brukar skogen

Metoder som brukas ska:
  • bejaka skogens egen naturliga dynamik och den för biotopen naturliga artsammansättningen och successionen
  • tillåta att bestånden utvecklas mot många nya möjliga tillstånd
  • bidra till att skapa mångfald av habitat och biologisk mångfald
  • vid avverkning ha fokus på enskilda träd i stället för hela bestånd
Vid omställning av monokulturer ska metoder användas som:
  • stödjer utvecklingen mot strukturellt diversifierade skogen, både vertikalt (stora och små träd) som horisontellt (luckighet)
  • använder sig av plock- och luckhuggning i stället för kalhyggen

Kanada går före och inspirerar

På 1990-talet drabbades hela 40 miljoner hektar av Mountain Pine Beetle i British Columbia och angränsande stater. Klimatförändringar pekades ut som orsak men från skogsforskningen menade man att skogsbruket var en lika viktig orsak. Detta resulterade i man gjorde en tankevända. Man måste förstå att skogen är ett system, som är självorganiserande och anpassar sig efter störningar och som har utvecklat förmågor till självläkning och produktivitet. Skogen är ett komplext adaptivt system och diversitet och anpassning till den specifika ståndorten blir då avgörande för skogens motståndskraft.

Egenskaper för skogen som ett komplext adaptivt system
  • Skogen består av en mängd arter och processer
  • Alla dessa arter och processer interagerar med varandra på myriader olika sätt
  • Skogen som system består dessutom av delsystem från mikronivå till makronivå där återkopplingar sker dels inom respektive delsystem, men också mellan delsystemen
  • Skogen som system framträder ur alla dessa interaktioner
  • Systemet är självreglerande och självorganiserande
  • Systemet är öppet mot omvärlden och gränser är ofta svåra att definiera
  • Tidigare tillstånd påverkar hur systemet beter sig
  • Förändringar sker ofta ickelinjärt
Innebörd:
  • Det finns en ständig osäkerhet om vad som kommer att hända i systemet
  • Full kunskap och kontroll är omöjlig att få
  • Relationer viktigare än enskilda delar när man vill förstå systemet
  • Systemet strävar mot att återställas efter störning, resiliens
  • Om begränsningar överträds kan systemet tippa över i något helt nytt

Konventionellt skogsbruk

Dagens skogsbruk började utvecklas redan i slutat av 1800-talet under hotet om en kommande brist på virke. Svaret var då stora satsningar för att skapa nya skogar genom plantering, intensiv skötsel och så småningom att den planterade skogen avverkades för att samma omlopp skall göras om igen. Målet var god ekonomi och att producera virke till skogsindustrin.

Inspirationen kom från jordbruket. I skogen odlar man träd för att få virke och på åkern odlar man olika grödor för att få mat. Momenten är påfallande lika. Man markbereder, sedan sår eller planterar man, därefter ogräsrensar eller röjer man, varpå man gallrar som i ett morotsland eller i en granplantering och slutligen skördar man. Med detta synsätt blir andra syften än att maximera virkesproduktionen lätt begränsningar och kan då betraktas på samma sätt som ogräs i jordbruket. 

Referenser

A critique of silviculture- Managing for complexity:  K. Puettmann, D. Coates, Ch. Messier, 2010
Managing forests as complex adaptive systems: K. Puettmann, D Coates, Ch. Messier, 2016
Revolutions that made the earth: T. Lenton, A. Watson, 2011

Forskning

En sammanställning av artiklar och forskningsrapporter kring ämnet

Frågor & svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi får kring arbetet med Naturnära Skogsbruk

Naturnära Skogsbruk i Tiveden i samverkan med Laxå kommun och Tiveds Utvecklingsgrupp med stöd av WWF.

Naturnära Skogsbruk i Tiveden   |   695 97 Tived   |   +46 70-403 60 34   |   anders.tivell@gmail.com